Reflektion 2 inlägg 2

Skall man ha klassundervisning eller inte?

Sedan länge har klassundervisningen domenerat. När det gäller mattematik så börjar man med nytt kapitell. Läraren går igenom med hjälp av tavlan, vad kapitlett innehåller och hur exempel skall lösas. Alla elever lyssnar samtidigt då. Genom diagnoser ser läraren vilka som klarar uppgifterna. De får gå vidare med extrauppgifter. Medans de som inte klarat uppgiften får gå tillbaka till fler träningsuppgifter, tills de klarar diagnosen. När alla är klara är det dags att gå till nästa kapitell och göra om på samma sätt igen.

Men nu är det så att den metoden har kritiserat. Kritikerna menar att eleverna blir alltför passiva och lnlämningar alltför mekaniskt.

Vilket är bäst och hur bedriver man en effektiv undervisning om det inte är klassundervisning?
Skall datorerna göra det mesta arbetet, eller klarar eleverna sitt arbete bättre med hjälp av datorerna? Själv tror jag att den personliga kontakten med läraren är bäst. Man skall kunna prata, diskutera och känna att det finns en dialog med läraren. Framförallt när det gäller barn.

Reklektion 2 inlägg 1

Skall eleverna arbeta ensamma eller tillsammans?

Endel anser att den som kan mest gör abretet och att den andre kommer med på köpet. Av egen erfarenhet vet jag att det är så här oftast. Man märker att den som kan mest tar ledningen och då blir det atomatiskt så att den andra inte behöver arbeta så mycket.

Det kan ju också vara tvärtom den mindre kunniga eleven inte har så mycket att komma med och då måste den kunniga arbeta mer och lär sig själv mer på det sättet. Det kan alltså vara både positivt och negativt.

Om man jobbar ensamma har ju han eller hon hela ansvaret för resultatet och gör natruligtvist sitt bästa och då blir det atomatiskt en god lärdom för honom eller henne, men och andra sidan tror jag att det är mer stimmulerande att vara två, att man påverkar varandra positivt. Man lär sig också lyssna och förstå hur andra människor tänker.