Reflektion 3 inlägg 2

Beror undervisningens reslutat på var man bor?

I avsnittet ”En teori i praktiken” reflekterar jag över teorin att miljön skulle ha stor betydelse för, hur man har möjlighet att undervisa. En av de lärare som har observerats undervisar i en skola, i ett mycket lugnt samhälle ute på landet och jämförs med en annan lärare i en förort.

Min åsikt är att miljön har betydelse, men att den bara är liten del av allt annat som påverkar undervisningen.
Den sociala miljön alltså klassrumsmiljön anser jag vara avgörande. I den här lärarens klassrum är allt lugnt och tryggt.

Jag tycker att påverkan av den yttre miljön är tydlig men självklart är det inte de som är avgörande. Den läraren det gäller i det här fallet är en van lärare. Han eller hon har erfarenheter sedan länge tillbaka. Vidareutbildningar och kurser har hjälpt läraren att utvecklas och finns sin egen väg.

Reflektion 3 Inlägg 1

Skall man ge upp som lärare, om allt inte går som man vill?

I avsnittet ”tre undersökningar” i boken Spår av teorier i praktiken, reflekterar jag över en intervju med en lärare. Läraren är mycket frustrerad över att han eller hon inte tycker att undervisningen ger det resultat, han eller hon skulle vilja. Personen ifråga funderar till och med på att sluta som lärare men vill pröva en chans till.

Jag tycker att det är viktigt att få kritik och lära sig av sina misstag. Min uppfattning är att det rör sig om en duktig och ansvarskännande lärare. Det grundar jag på att han eller hon verkligen vill se resultat.

Jag instämmer i hans eller hennes sätt att tänka att han eller hon måste pröva andra metoder och genom det utveckla sin förmåga. Just att kunna variera sig är mycket viktigt i läraryrket. Det är då man kommer på vilket metod som fungerar bäst. Om en metod passar bäst för ett ämne kan en annan metod passa för ett annat ämne. Efter ett tag upptäcker läraren att han eller hon är på rätt spår och fortsätter sin undervisning.

Eleverna utvecklas genom olika metoder. För det som passar den ene är sämre för den andre. Målet för undervisningen är att både lärare och elever skall vara nöjda.

Reflektion 2 inlägg 2

Skall man ha klassundervisning eller inte?

Sedan länge har klassundervisningen domenerat. När det gäller mattematik så börjar man med nytt kapitell. Läraren går igenom med hjälp av tavlan, vad kapitlett innehåller och hur exempel skall lösas. Alla elever lyssnar samtidigt då. Genom diagnoser ser läraren vilka som klarar uppgifterna. De får gå vidare med extrauppgifter. Medans de som inte klarat uppgiften får gå tillbaka till fler träningsuppgifter, tills de klarar diagnosen. När alla är klara är det dags att gå till nästa kapitell och göra om på samma sätt igen.

Men nu är det så att den metoden har kritiserat. Kritikerna menar att eleverna blir alltför passiva och lnlämningar alltför mekaniskt.

Vilket är bäst och hur bedriver man en effektiv undervisning om det inte är klassundervisning?
Skall datorerna göra det mesta arbetet, eller klarar eleverna sitt arbete bättre med hjälp av datorerna? Själv tror jag att den personliga kontakten med läraren är bäst. Man skall kunna prata, diskutera och känna att det finns en dialog med läraren. Framförallt när det gäller barn.

Reklektion 2 inlägg 1

Skall eleverna arbeta ensamma eller tillsammans?

Endel anser att den som kan mest gör abretet och att den andre kommer med på köpet. Av egen erfarenhet vet jag att det är så här oftast. Man märker att den som kan mest tar ledningen och då blir det atomatiskt så att den andra inte behöver arbeta så mycket.

Det kan ju också vara tvärtom den mindre kunniga eleven inte har så mycket att komma med och då måste den kunniga arbeta mer och lär sig själv mer på det sättet. Det kan alltså vara både positivt och negativt.

Om man jobbar ensamma har ju han eller hon hela ansvaret för resultatet och gör natruligtvist sitt bästa och då blir det atomatiskt en god lärdom för honom eller henne, men och andra sidan tror jag att det är mer stimmulerande att vara två, att man påverkar varandra positivt. Man lär sig också lyssna och förstå hur andra människor tänker.